Sommaren i all ära, men vintern har sina ljusa stunder den också. Första gången på skridskor på nära nog 20 år - trillade en gång och den sårade självkänslan gjorde mer ont än knät jag landade på... Balans är nyckelordet.
Och oavsett om man är i Jämtland en dag i början av augusti eller på Mallorca en dag i september så är tjusningen den samma - fast olika. Mer mygg i Jämtland också förstås. Inga mygg på Mallorca, däremot Sangria. Kan vara Sangrian som avskräcker myggen...
Finns det något mer ljuvligt än känna den solvarma sanden mellan tårna, här rev det torra sjögräset lite otrevligt men det är sånt man glatt tar emellanåt.
Stillheten efter en dag av vågor och vind är svår att beskriva och svår att fånga på bild. Det är ett av de där sakerna man måste uppleva för att helt och fullt ut förstå.
Jag kan inte helt beskriva men kan göra mitt bästa att försöka fånga känslan.
När man väl har lärt sig att njuta av att lugnet, av tystnaden på en segelbåt, att man kan sitta och prata i normal samtalston och ha muggen med nykokt kaffe vid sidan om sig utan att allt skivmpar ut - så är känslan svårslagen. Sol och vind i segel och hår. Och det där får jag uppleva tack vare ett par av mina bästa kompisar.